Ja, nu har dom fått feber inatt, båda barnen, men det går ju feber och förskylning runt omkring här nu.

Jag som tyckte det vart jobbigt att vara ensam med barnen och en man som bara, än så länge kommer hem till helgerna.  Man sitter ju mycket ensam hemma på kvällarna, eftersom barnen är för små för att lämna själva.

Dom få barnvakter jag har vill jag inte utnyttja till mina nöjen utan mina måsten, när jag börjar tidigt på jobbet, jobbar helg och min man inte kommer hem, när jag måste på föräldrarmöten osv.

Men nu när dom är sjuk så kommer jag ju inte ut alls, inte ens kunna träffa mina arbetskamrater på jobbet, det känns tufft.

Men jag får väl utnyttja tillfället att städa lite då, det behövs verkligen. 

Nu har det hänt igen, det som alla anhöriga och inblandade varit rädda för, det som inte fick hända har hänt.   Jag känner inte dom omkomna så jag sörjer inte på det viset som vissa andra gör, utan jag sörjer i egenskap av medmänniska och föredet...

efter en snabb titt in på min blogg såg jag att det fortfarande är människor som läser den, jag känner mig därför lite skyldig att skriva lite hur läget är nu.   Många gånger är livet här hemma som det var innan missionen, men jag vet att han nu ...

Nu har det gått en tid sedan allt hände, vi överlevde denna omgång, ibland undrar jag om han är sugen att åka igen, men det är nog inget han skulle erkänna om jag frågade. Bloggen har jag haft för mig själv, den har han inte läst, han vet att den fin...

Nu har det gått en tid, närmare bestämt 4 månader sedan han kom hem, det låter kortare än vad det känns. Vi har väl fallit tillbaks i vardagen som den var innan han åkte, men människor runt omkring oss undrar om han kommit hem än.... när dom ser att ...

Jag skrev till boken, men efteråt mådde jag så dåligt, huvudvärk i 2 dagar och på snudden till ångest känslor, huvudvärken slog till i slutet av skrivandet, så hårt att jag till och med spydde, så jag läste aldrig igenom texten innan den skickades iv...