Allt verkade bra förutom att hon hade ont, idag skulle vi få gå hem.

Hon lyckades dricka lite saft på förmiddagen och en kvart senare kräktes hon upp det, inget färskt blod denna gången heller, så snabbt hon fick i sig något ville det upp, så innan lunch hann hon kräkas tre gånger och sen sov hon i två timmar. Det kunde bero på citodonen så nu fick hon bara alvedon.

När hon vaknade fick hon sin specialbeställda mat, men kunde bara äta en tugga för det gjorde för ont, men så såg hon sin lillebrors MER om han lämnade där på förmiddagen när han hälsade på. Hon drack upp det som var kvar och fick behålla det.

Så vi bestämde oss för att ta rullstolen och åka ned till pressbyrån och köpa mer, på avdelningen fanns bara annan dricka tror det var festis eller smakis.

Hur som helst passade vi på att köpa en glass som hon själv valde, det blev ju iallafall några slick på den och hon var mycket piggare, väl uppe på avdelnigen fick hon pyssla lite och hon drack upp nästan hela Mer tetran, då fick vi erbjudande att åka hem, men vi kunde komma in om det blev något strul, så på em. var vi påväg hem, skönt.

Lite hjälpte det nog till att pappan kom hem dagen efter operationen också :) 

Nu har det hänt igen, det som alla anhöriga och inblandade varit rädda för, det som inte fick hända har hänt.   Jag känner inte dom omkomna så jag sörjer inte på det viset som vissa andra gör, utan jag sörjer i egenskap av medmänniska och föredet...

efter en snabb titt in på min blogg såg jag att det fortfarande är människor som läser den, jag känner mig därför lite skyldig att skriva lite hur läget är nu.   Många gånger är livet här hemma som det var innan missionen, men jag vet att han nu ...

Nu har det gått en tid sedan allt hände, vi överlevde denna omgång, ibland undrar jag om han är sugen att åka igen, men det är nog inget han skulle erkänna om jag frågade. Bloggen har jag haft för mig själv, den har han inte läst, han vet att den fin...

Nu har det gått en tid, närmare bestämt 4 månader sedan han kom hem, det låter kortare än vad det känns. Vi har väl fallit tillbaks i vardagen som den var innan han åkte, men människor runt omkring oss undrar om han kommit hem än.... när dom ser att ...

Jag skrev till boken, men efteråt mådde jag så dåligt, huvudvärk i 2 dagar och på snudden till ångest känslor, huvudvärken slog till i slutet av skrivandet, så hårt att jag till och med spydde, så jag läste aldrig igenom texten innan den skickades iv...