Direktlänk till inlägg 28 april 2008
I dag kom ett brev.. det var en inbjudan för anhöriga, en information som skulle ta ca: 2 timmar.
Men...
att åka tåg ner till Stockholm tar 5 timmar, för att sedan åka ut till livgardet som också tar en stund, för att gå på anhörighetsträffen i 2 timmar, 2 veckor efter han har åkt, känns inte som man har råd till, det blir ingen höjdare för barnen att åka dit, sen blir det en så lång resa för en sån kort stund, nä jag åker ner när han kommer hem istället.
det hade ju ioförsig varit kul att träffa andra anhöriga, men det finns ju internet ;)
Nu har det hänt igen, det som alla anhöriga och inblandade varit rädda för, det som inte fick hända har hänt. Jag känner inte dom omkomna så jag sörjer inte på det viset som vissa andra gör, utan jag sörjer i egenskap av medmänniska och föredet...
efter en snabb titt in på min blogg såg jag att det fortfarande är människor som läser den, jag känner mig därför lite skyldig att skriva lite hur läget är nu. Många gånger är livet här hemma som det var innan missionen, men jag vet att han nu ...
Nu har det gått en tid sedan allt hände, vi överlevde denna omgång, ibland undrar jag om han är sugen att åka igen, men det är nog inget han skulle erkänna om jag frågade. Bloggen har jag haft för mig själv, den har han inte läst, han vet att den fin...
Nu har det gått en tid, närmare bestämt 4 månader sedan han kom hem, det låter kortare än vad det känns. Vi har väl fallit tillbaks i vardagen som den var innan han åkte, men människor runt omkring oss undrar om han kommit hem än.... när dom ser att ...
Jag skrev till boken, men efteråt mådde jag så dåligt, huvudvärk i 2 dagar och på snudden till ångest känslor, huvudvärken slog till i slutet av skrivandet, så hårt att jag till och med spydde, så jag läste aldrig igenom texten innan den skickades iv...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 | 17 | 18 | 19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 | 29 |
30 | |||||||
|