Trota att det är skönt att ha honom hemma en längre tid, så väntar något värre. Han blir borta en längre tid och har vi tur, kommer han hem på leave om ungefär 2 månader, hoppas inget händer.

Varje gång jag tänker på det får jag ett tryck i bröstet och får svårt att andas.

Vi har börjat vant oss vid att bara få ha honom till låns bara på helgerna, men så får han vara hemma så länge för att bara "försvinna", inte för gott, men det känns så, det känns jobbigare att få ha honom hemma så länge, det känns som en falsk trygghet och sedan rycks mattan under fötterna bort.

Jag önskar att vi inte fanns hemma den kvällen han sätter sig i taxin på väg bort, för det är den tiden det är dax för barnen att gå och lägga sig, hela den hemska helgen är jag ledig från jobbet, det blir nog en jobbig helg fylld med tårar, funderingar, ensamhet och oro, för innan han kommit ordentligt på plats är det bara att vänta.

Det var ju meningen att dom skulle åka tidigare, så detta lov som kommer nu skulle vi åka söder ut och hälsa på hans sida av släkten, det var resan vi skulle ha gjort för att muntra upp oss själva. Men nu blir han hemma då, så han får följa med i stället, det blir ju jättemysigt att få bli en vanlig familj igen, för ett tag iallafall.

Vår dotter sa:

- Om pappa dör där nere, så är det ju mitt fel. Han frågade oss om det var ok att åka och jag sa att han fick det, så det är ju mitt fel för jag lät honom åka.

Det blev en lång pratstund efter det uttalandet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har det hänt igen, det som alla anhöriga och inblandade varit rädda för, det som inte fick hända har hänt.   Jag känner inte dom omkomna så jag sörjer inte på det viset som vissa andra gör, utan jag sörjer i egenskap av medmänniska och föredet...

efter en snabb titt in på min blogg såg jag att det fortfarande är människor som läser den, jag känner mig därför lite skyldig att skriva lite hur läget är nu.   Många gånger är livet här hemma som det var innan missionen, men jag vet att han nu ...

Nu har det gått en tid sedan allt hände, vi överlevde denna omgång, ibland undrar jag om han är sugen att åka igen, men det är nog inget han skulle erkänna om jag frågade. Bloggen har jag haft för mig själv, den har han inte läst, han vet att den fin...

Nu har det gått en tid, närmare bestämt 4 månader sedan han kom hem, det låter kortare än vad det känns. Vi har väl fallit tillbaks i vardagen som den var innan han åkte, men människor runt omkring oss undrar om han kommit hem än.... när dom ser att ...

Jag skrev till boken, men efteråt mådde jag så dåligt, huvudvärk i 2 dagar och på snudden till ångest känslor, huvudvärken slog till i slutet av skrivandet, så hårt att jag till och med spydde, så jag läste aldrig igenom texten innan den skickades iv...