Direktlänk till inlägg 18 maj 2008

olika liv

Av Cecilia - 18 maj 2008 09:34

Efter att ha varit på en intressant utbildning på 2 dagar i Jönköping och då menar jag intressant på många sätt, från att jobbet inte hade betalt hotellet till att vi missade tåget hem, trots att vi stod brevid det.... verkar i övrigt vara en underbar stad, men många trevliga och hjälpsamma människor i och en bra utbildning.


Men som vanligt kan man vara ganska upptagen när man är på utbildning, från tidiga morgonen till sena kvällen då vi hade konventmiddag på kvällen.

Självklart var det dolt nummer som hade ringt på telefonen, båda dagarna, han visste ju att jag var i Jönköping och hade dåligt med tid, var det han som hade ringt eller hade det hänt något? För dåliga meddelan.den lämnar dom väl inte på telefonen hoppas jag.

Sista dagen hade han lämnat meddelande, där han sa att han förstod att jag hade fullt upp och att han ringer en annan dag, det som var mest sorgligt med det var att jag hade slutat för en dagen, vi fyra tjejer var nere på stan och shoppade, 20 minuter efter att vi slutat utbildningen så kom jag på att jag måste sätta på ljudet på telefonen och såg då att han hade ringt, det kändes som om jorden slutade att snurra, hur kunde jag missat att sätta på telefonen, sen slutade telias nät att fungera, så vi kunde inte inte ens informera omvärlden att vi missade tåget, eller ta reda på om det var det tåget som stod där vi skulle ha hoppat på,

men efter en snabb taxi resa, han vi hoppa på vårt natttåg som gick från Nässjö, vi var ju inte ensamma om att ha missat att ta tåget iallafall, det var fler som inte fattade att den lilla vagnen oss jag tror gick på disel skulle ta oss dit. 


Hela resan hem längtade jag extra efter sommaren då han skall komma hem på leave, jag pratde med min bror när jag var påväg hem och han berättade att han pratat med min man på msn och han kunde hälsa att dom inte var utsatta för självmordsbombaren som var i samma land............ självmordsbombare!! det hade jag missat och tack gode gud för det, det hade varit ännu jobbigare då att inte veta vem som ringde det första skyddade numret.


Det som lättade mitt hjärta grymt att jag hann knappt innanför dörren då min man ringde, vilken lättnad, jag har ju inte en aning när han har tid att ringa annars, emn nu hade vi tid tillsammans bara på  telefonen men det betydde mycket just då. 

Vi bestämde dessutom att om han ringer och jag inte svarar på moblen så lämnar han ett meddelande iallafall. 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Cecilia - 8 februari 2010 12:23

Nu har det hänt igen, det som alla anhöriga och inblandade varit rädda för, det som inte fick hända har hänt.   Jag känner inte dom omkomna så jag sörjer inte på det viset som vissa andra gör, utan jag sörjer i egenskap av medmänniska och föredet...

Av Cecilia - 7 januari 2010 09:10

efter en snabb titt in på min blogg såg jag att det fortfarande är människor som läser den, jag känner mig därför lite skyldig att skriva lite hur läget är nu.   Många gånger är livet här hemma som det var innan missionen, men jag vet att han nu ...

Av Cecilia - 5 juni 2009 20:23

Nu har det gått en tid sedan allt hände, vi överlevde denna omgång, ibland undrar jag om han är sugen att åka igen, men det är nog inget han skulle erkänna om jag frågade. Bloggen har jag haft för mig själv, den har han inte läst, han vet att den fin...

Av Cecilia - 16 april 2009 16:24

Nu har det gått en tid, närmare bestämt 4 månader sedan han kom hem, det låter kortare än vad det känns. Vi har väl fallit tillbaks i vardagen som den var innan han åkte, men människor runt omkring oss undrar om han kommit hem än.... när dom ser att ...

Av Cecilia - 4 februari 2009 10:52

Jag skrev till boken, men efteråt mådde jag så dåligt, huvudvärk i 2 dagar och på snudden till ångest känslor, huvudvärken slog till i slutet av skrivandet, så hårt att jag till och med spydde, så jag läste aldrig igenom texten innan den skickades iv...

Ovido - Quiz & Flashcards