Det går upp och det går ner, och just nu går det upp.

Jag har pecis fått semester, han har ringt och vi hann prata om mycket saker, så nu känner jag mig lugnare.

Jag och barnen kommer att åka i väg på semester och när vi kommer hem så kommer han hem, på så sätt har vi gjort lite kul innan han kommer och vi har inga krav när han kommer hem, annars blir jag lätt rastlös hemma.

När vi först fick veta att han skulle åka, så pratade vi mycket och det slutade med att vi köpte en katt, vi har inget annat husdjur och jag tänkte att en hund vore trevligt men en katt är mer självgående, så en katt flyttade hem till oss i september, de är bra för barnen att ha något att ty sig till när dom är arg på mig eller ledsen, nu när pappan är borta och det har funkat jättebra dom har även blivit duktigare att ta ansvar också.

Sen är jag väldigt tacksam för alla som skriver på resedagboken, ni berättar lite vad som händer där nere, även om min man inte håller på exakt lika som den som skriver, så känns det som man får vara en del av vad som händer där och även få se lite bilder.

Mest lycklig är jag väl för att dom efterlängtade breven till barnen har kommit fram och jag fick också ett, det visste jag inte om tidigare, på något konstigt sätt känns det som vi har kommit närmare varann genom denna prövning, jag känner mig mer säker på hans kärlek till mig och tvärtom, hoppas bara att han kan smälta in lika lätt trots att det blivit lite annorlunda här hemma, en del regler för barnen har ju ändrats och även jag, vi måste det för att vi lättast ska klara oss, mer fasta rutiner har det blivit, då vi tidigare har haft det ganska slappt då det gäller bla. tv, vart man äter maten, tider och sovrutiner, för tidigare har vi varit två som kan backa upp varann, nu vet barnen om att jag är ensam och det har blivit mer tjat, trots att jag kanske inte ger med mig, så fortsätter dom att tjata, så hårdare har jag nog blivit, men det har bara varit till en fördel, så igentligen undrar jag lite varför jag väntat så länge.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har det hänt igen, det som alla anhöriga och inblandade varit rädda för, det som inte fick hända har hänt.   Jag känner inte dom omkomna så jag sörjer inte på det viset som vissa andra gör, utan jag sörjer i egenskap av medmänniska och föredet...

efter en snabb titt in på min blogg såg jag att det fortfarande är människor som läser den, jag känner mig därför lite skyldig att skriva lite hur läget är nu.   Många gånger är livet här hemma som det var innan missionen, men jag vet att han nu ...

Nu har det gått en tid sedan allt hände, vi överlevde denna omgång, ibland undrar jag om han är sugen att åka igen, men det är nog inget han skulle erkänna om jag frågade. Bloggen har jag haft för mig själv, den har han inte läst, han vet att den fin...

Nu har det gått en tid, närmare bestämt 4 månader sedan han kom hem, det låter kortare än vad det känns. Vi har väl fallit tillbaks i vardagen som den var innan han åkte, men människor runt omkring oss undrar om han kommit hem än.... när dom ser att ...

Jag skrev till boken, men efteråt mådde jag så dåligt, huvudvärk i 2 dagar och på snudden till ångest känslor, huvudvärken slog till i slutet av skrivandet, så hårt att jag till och med spydde, så jag läste aldrig igenom texten innan den skickades iv...