Hemma från semestern som jag och barnen haft.

Sitter nu och väntar på att få gå och möta honom, flyget är försenat, men bara en halvtimme,  det är så mycket blandade känslor och jag försöker föreställa mig hur det kommer att bli dom här dagarna han blir hemma innan han ger sig iväg igen, men det är omöjligt att föreställa sig.

Bara enkla saker som far igenom huvudet, ska jag behöva byta sida på sängen nu, jag ligger ju där han brukade ligga, vilka tv pogram skall nu vara på tv:n vihar ju ganska olika smak oftast är det jag som brukar vika mig, men nu är jag inte van att göra det längre. Alla rutiner som jag och barnen har fått in, hur blir det med dom? Vad är han van med?

En sak är ju säker barnen har höjt honom till skyarna, jag får ofta höra att om pappa hade varit här så hade vi fått det, dom glömmer att det oftast han som sa nej. Vår dotter hade till och med ett kort på sin pappa upsatt på sin plats på tåget, det lilla bordet man viker ut, lite gulligt var det ju.

Minnet är kort för ibland så glömmer jag till och med hur det var innan han började sin utbildning och åkte iväg.

Nu är det dax för en dusch och lite smink, man vill ju iallafall vara någolunda fräsch när man möts ;)

 

recnac

29 juni 2008 21:09

ååå hoppas ni får det mysigt på leaven!!
Själv har jag 4 dagar kvar!!
Kram!

http://www.metrobloggen.se/8manader

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har det hänt igen, det som alla anhöriga och inblandade varit rädda för, det som inte fick hända har hänt.   Jag känner inte dom omkomna så jag sörjer inte på det viset som vissa andra gör, utan jag sörjer i egenskap av medmänniska och föredet...

efter en snabb titt in på min blogg såg jag att det fortfarande är människor som läser den, jag känner mig därför lite skyldig att skriva lite hur läget är nu.   Många gånger är livet här hemma som det var innan missionen, men jag vet att han nu ...

Nu har det gått en tid sedan allt hände, vi överlevde denna omgång, ibland undrar jag om han är sugen att åka igen, men det är nog inget han skulle erkänna om jag frågade. Bloggen har jag haft för mig själv, den har han inte läst, han vet att den fin...

Nu har det gått en tid, närmare bestämt 4 månader sedan han kom hem, det låter kortare än vad det känns. Vi har väl fallit tillbaks i vardagen som den var innan han åkte, men människor runt omkring oss undrar om han kommit hem än.... när dom ser att ...

Jag skrev till boken, men efteråt mådde jag så dåligt, huvudvärk i 2 dagar och på snudden till ångest känslor, huvudvärken slog till i slutet av skrivandet, så hårt att jag till och med spydde, så jag läste aldrig igenom texten innan den skickades iv...