I dag skall vi åka för att se vad barnens pappa/min man håller på med, vi kommer även träffa en tjej som också har barn, vars man också åker iväg. Det är skönt att ha någon som man har nått gemensamt med, någon att dela oron med. Hon berättar att hon gråter ofta, inte hela tiden men ibland, själv har jag inte gjort det än, men det kommer väl. Barnen ser iallafall fram emot att få komma dit, jag också förstås.

Det som jag tycker är jobbigast är att alla man känner verkar så medlidande, undrar hur det går och om han har åkt än, frågorna började 4 dagar in på hans utbildning, så det har varit jobbigt för jag får känslan av att dom inte bryr sig, utan det är ett lätt samtalsämne bara. Funderar på att skaffa en t-shirt där det står, Ja, vi lever än och han åker i slutat av april.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har det hänt igen, det som alla anhöriga och inblandade varit rädda för, det som inte fick hända har hänt.   Jag känner inte dom omkomna så jag sörjer inte på det viset som vissa andra gör, utan jag sörjer i egenskap av medmänniska och föredet...

efter en snabb titt in på min blogg såg jag att det fortfarande är människor som läser den, jag känner mig därför lite skyldig att skriva lite hur läget är nu.   Många gånger är livet här hemma som det var innan missionen, men jag vet att han nu ...

Nu har det gått en tid sedan allt hände, vi överlevde denna omgång, ibland undrar jag om han är sugen att åka igen, men det är nog inget han skulle erkänna om jag frågade. Bloggen har jag haft för mig själv, den har han inte läst, han vet att den fin...

Nu har det gått en tid, närmare bestämt 4 månader sedan han kom hem, det låter kortare än vad det känns. Vi har väl fallit tillbaks i vardagen som den var innan han åkte, men människor runt omkring oss undrar om han kommit hem än.... när dom ser att ...

Jag skrev till boken, men efteråt mådde jag så dåligt, huvudvärk i 2 dagar och på snudden till ångest känslor, huvudvärken slog till i slutet av skrivandet, så hårt att jag till och med spydde, så jag läste aldrig igenom texten innan den skickades iv...