F-n, jag tror jag har hur mycket tid om helst på mig...

Skall jag handla mat (stor handla) ?

Gå på bio med barnen? 

Eller skall vi ta en sväng in till stan och handla nya underkläder som barnen behöver?

Läget just nu hemma: Gråtande, bråkande, tjatande barn och en mamma med huvudvärk och som är less. 

Det värsta är att nu har halva dagen redan gått och vi är fortfarande hemma.

Skit också. 

Eftersom barnen varit sjuka hela sportlovet, vill vi hitta på desto mer på påsklovet, det är inte så ofta jag kan vara ledig på loven.

Min mor nämde bio och vi sa att vi tänkte gå och hon ville följa med.

Idag tisdag ringde jag och sa att vi funderade på att gå, då sa hon att hon skulle in till stan en snabbis, men hon kunde inte gå idag. I morgon sa hon att det skulle vara finare väder och då kanske vi kunde komma ut till dom hälsa på.

Så nu sitter jag i valet och kvalet, ska vi på bio idag eller? Om jag väljer jag att skjuta på biobesöket, kommer hon att följa med då, eller skjuter jag på det i onödan? 

När det blev tal om att han skulle åka, sa flera personer i min närhet att dom lovade att hjälpa till.

Bland annat min mor sa,

- Men det ordnar sig alltid, jag kan ju alltid ställa upp.

Men inte en enda gång, under än så länge ( 2 månaders tid) har hon ställt upp.

Hon kunde inte ens hjälpa oss att handla, då vi låg i influensa och all mat var slut, hon bor 2 mil ifrån oss och åker till och från till stan, när hon har ärenden dit, bland är min styvfar med och han sitter i rullstol och har inget tålamod att hjälpa till med någon som inte har med honom att göra.

Det är inte ofta jag ber om hjälp (tror ju att man skall klara allt själv) men dom få gånger jag har gjort det, så får man ju ingen.

Tex. vi skulle åka med 06 tåget, så jag nämde det för min mor i förbi farten och undrade lite hur man kunde ta sig till tåget, det är ju nästan en mil dit, så jag ville ju inte gå med 2 barn och bussen börjar gå 06, så med den hinner man ju inte. Så istället för att min mor ville skjussa oss, tycker hon att vi skall ta taxi till stationen, fast det kostar 200-300 kr.

Men som tur var ställde min lillebror upp med skjuss istället.

Så nu tycker mamma att vi alltid skall kolla med honom om vi behöver hjälp.

Hon säger jämt; men kolla med din bror han kanske kan.

Grejen är ju bara att han är 20 år, har flickvän och massor med kompisar, han har väl annat för sig än att hjälp sin syster med barn.

Det känns ju verkligen skitdumt att jämt ringa honom.

Ex. idag. Jag behöver handla, allt har tagit slut hemma, mjölk, flingor, kattsand, toapapper, det känns som jag blinkade och sen var allt slut, eller så var det för att jag jobbade hela påsken och min man har varit hemma över helgen och han inte haft så stor koll på vad som tar slut för han åker ändå snart (idag)

Så jag behöver handla, pga en sjukdom jag har så får jag  inte bära tungt och eftersom jag inte har nått körkort än, så måste jag ta bussen.

Min lösning är då, att jag kanske kan lifta med nån och jag bjuder den på lunch eller betalar för mig.

Provar ringa min bror, men inget svar... han sover nog fortfarande.. klockan är 11'25.

så jag går väl och handla själv ändå nu..