Någonting har hänt och jag vet inte vad och det gör mig galen.

Idag hade jag fått ett mail från mannen där det står att det har hänt en olycka där nere, han var på platsen en stund innan men hann därifrån innan den skedde, det enda jag vet är att ingen av hans närmsta är inblandad....

och att han skulle höra av sig i morgon.

Igentligen borde jag vara lugn, då jag vet att han är oskadd, men det är jag inte, jag kan inte sluta leta på internet för att få reda på vad som hänt, är det en olyckshändelse eller är det ett attentat?

för mig spelar det roll, för om det är med vilje så kanske det blir mer oroligt och fler skadade snart.

 Jag vet att jag kanske borde nöja mig med att han är ok och gå och lägga mig för att sova.

Men tro mig det är lättare sagt än gjort, jag vill ju vetaatt han är ok, inte bara fysiskt utan även psykiskt.

dessutom hoppas jag för allas skull att det inte är någon som blivit så pass allvarligt skadad att dom avlidit, för jag verkligen lider med dom föräldrar, sambos/partners och barn som får ett sådant samtal.

Tror jag måste stänga av datorn nu, annars blir jag snart tokig. 

 

anki/barbakvinna

5 augusti 2008 15:41

Man reagerar alltid med att man blir skraj när man hör en sån nyhet. Förra gången *P* var nere och det hände en olycka så hade vi överreskommelsen *hör alltid av dig ifall det hänt nåt och säg ok*

Han hade glömt det den här vändan.. typiskt men jag skypade med honom igårkväll så han är ok men så börjar man oroa sig för att det ska vara någon annan som man känner. Jag glömde fråga eftersom barnen stod brevid..

http://blogg.aftonbladet.se/961

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har det hänt igen, det som alla anhöriga och inblandade varit rädda för, det som inte fick hända har hänt.   Jag känner inte dom omkomna så jag sörjer inte på det viset som vissa andra gör, utan jag sörjer i egenskap av medmänniska och föredet...

efter en snabb titt in på min blogg såg jag att det fortfarande är människor som läser den, jag känner mig därför lite skyldig att skriva lite hur läget är nu.   Många gånger är livet här hemma som det var innan missionen, men jag vet att han nu ...

Nu har det gått en tid sedan allt hände, vi överlevde denna omgång, ibland undrar jag om han är sugen att åka igen, men det är nog inget han skulle erkänna om jag frågade. Bloggen har jag haft för mig själv, den har han inte läst, han vet att den fin...

Nu har det gått en tid, närmare bestämt 4 månader sedan han kom hem, det låter kortare än vad det känns. Vi har väl fallit tillbaks i vardagen som den var innan han åkte, men människor runt omkring oss undrar om han kommit hem än.... när dom ser att ...

Jag skrev till boken, men efteråt mådde jag så dåligt, huvudvärk i 2 dagar och på snudden till ångest känslor, huvudvärken slog till i slutet av skrivandet, så hårt att jag till och med spydde, så jag läste aldrig igenom texten innan den skickades iv...