Direktlänk till inlägg 7 augusti 2008

jag- en klagande bitch

Av Cecilia - 7 augusti 2008 21:37

Jag vet inte vad jag ska skriva utan att klaga för mycket, men det känns som det är dax för lite uppdatering, tyvärr har jag inte något bra minne och jag är för lat för att läsa vad jag redan skrivit om.

Så jag ber om ursäkt om det blir upprepningar.


 Jag har kommit till en period där barnen bara tjafsar med varann, lyssnar inte på mig längre, jag försöker få dom i säng i tid, men dom hittar på saker som att dricka vatten, gå och kissa, tjata om att få lyssna på sagor, se på film mm. dom försöker med allt, dom vill inte ens sova i egen säng längre.

Dom ger mig dåligt samvete för att jag måste lämna dom till min mamma på helgerna när jag måste jobba, jag har försökt förklara men det hjälper inte alla gånger.


Sen har vi mannen som jag inte försöker att beklaga mig till, jag vill ju inte att han bara ska få höra gnäll.

När han ringde i dag så fick jag reda på att han kommer missa sonens första skoldag kändes allt hopplöst, det kanske inte har så stor betydelse igentligen men det är dom små sakerna som blir stora.

Känner mig även lite ledsen(mycket ledsen) att mannen inte ens kan fråga hur det går med jobbet, han visste att jag skulle prata med chefen i går om hur min framtid ser ut på mitt nuvarande ställe och jag berättade inget, så   han vet inte ens att jag ska byta arbetsplats om 3 veckor och elak som jag är så tänker jag inte berätta det heller, han märker väl det så småningom, för jag orkar inte uppdatera allt, om han är tillräckligt intresserad så frågar han väl förhoppningsvis...... hm vad ska jag mer kunna klaga på när jag ändå är igång?.. jo jag kan ju exempelvis klaga på alla som berättar för mig hur bra och roligt det kommer att bli för mig att få en ny arbetsplats, jag önskar bara att dom kunde sluta berätta för mig vad jag ska tycka, det är ett helvete att byta arbetsplats just nu, jag har ingen hemma som stöttar, jag måste göra om hela mitt schema, helger, kvällar tidiga mornar, för samma tider på passet har jag, så jag är i behov av barnflickan på morgonen och min mamma till helgerna, kvällarna som jag hitills lyckats undvika vet jag inte riktigt vad jag skall göra med, 

Men jag kommer att ha helt andra dagar än vad jag planerat in, så nu kommer jag få börja om från början, så nä det är inte roligt eller lämpligt att byta arbetsplats just nu, jag önskar att det hade kommit när mannen kommit hem för gott istället.

(det är väl lika bra att jag påpekar det- innan nån annan gör det-- ja det är säkert mitt humör som speglat av sig på barnen, men vet ni vad, det var dom som började )


Mvh surpuppan som säkert vaknar glad som en lärka om solen skiner, fast med dåligt samvete för mitt inlägg idag. 

 
 
recnac

recnac

9 augusti 2008 21:42

Hoppas verkligen att du känner dig bättre till mods idag! Jag känner verkligen med dig!! Vilket skit att behöva byta jobb mitt i allt detta! Det pajar ju allt vad planering innebär! Fan hoppas verkligen det löser sig till det bästa!
Många kramar till dig!!

http://www.metrobloggen.se/8manader

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Cecilia - 8 februari 2010 12:23

Nu har det hänt igen, det som alla anhöriga och inblandade varit rädda för, det som inte fick hända har hänt.   Jag känner inte dom omkomna så jag sörjer inte på det viset som vissa andra gör, utan jag sörjer i egenskap av medmänniska och föredet...

Av Cecilia - 7 januari 2010 09:10

efter en snabb titt in på min blogg såg jag att det fortfarande är människor som läser den, jag känner mig därför lite skyldig att skriva lite hur läget är nu.   Många gånger är livet här hemma som det var innan missionen, men jag vet att han nu ...

Av Cecilia - 5 juni 2009 20:23

Nu har det gått en tid sedan allt hände, vi överlevde denna omgång, ibland undrar jag om han är sugen att åka igen, men det är nog inget han skulle erkänna om jag frågade. Bloggen har jag haft för mig själv, den har han inte läst, han vet att den fin...

Av Cecilia - 16 april 2009 16:24

Nu har det gått en tid, närmare bestämt 4 månader sedan han kom hem, det låter kortare än vad det känns. Vi har väl fallit tillbaks i vardagen som den var innan han åkte, men människor runt omkring oss undrar om han kommit hem än.... när dom ser att ...

Av Cecilia - 4 februari 2009 10:52

Jag skrev till boken, men efteråt mådde jag så dåligt, huvudvärk i 2 dagar och på snudden till ångest känslor, huvudvärken slog till i slutet av skrivandet, så hårt att jag till och med spydde, så jag läste aldrig igenom texten innan den skickades iv...

Ovido - Quiz & Flashcards