Ja, det är väl tur att jag har internet annars hade jag väl varit orolig i morgon när Mannen skulle ringa när dom kommit fram.

För jag tänkte ta mig en "sista" runda på dessa sidor som jag maniskt följt dessa månader.

Där jag ser på försvarets hemsida att planet som dom skulle åkt med är inställt och dom blir ett dygn försenat. Vad innebär detta? Kommer han inte hem som beräknat? eller får dom inte dom samtalen som dom ska få när dom kommer fram?

Jag har sagt till barnen att han kommer hem hit 3 dagar senare än vad han igentligen gör, heller en överaskning än en besvikelse.

Ja det är väl tur att jag har internet för annars hade jag väl inget vetat. 

Men allt som hänt här hemma så är jag slut och jag vet inte vad som finns kvar.

När jag satt här i förrgår nästintill panikslagen då min barnvakt till sonen avbokar dagen innan, men det e lungt tänkte jag jag kan gå på begravningen ändå, jag har en backup, men 10 minuter efter första avbokandet, så ringer nästa och avbokar, så där sitter jag och desperat försöker komma på en lösning. 

Precis då ringer Mannen.

Jag undrar om inte han har nån i åtanke som barnvakt, men får ett snabbt svar: Nä, jag har inte en aning....

Sur blev ju jag, han försökte inte ens och kastade ur mig:

- Nä det förstås du har ju inga sådanna problem, du behöver ju inte fixa barnvakt.

Och i sin tur blev han stött. J

ag fick honom självklart på bättre humör när jag svängde om i hur jag menade, men nu i efterhand så är jag fortfarande besviken, för jag hade, trots hur långt bort jag än är försökt fixat till det, men inte han.

Han inte behövt stöttat eller hjälpt till ett skit här hemma när han varit borta, det är jag bara jag som hållt ihop allt och jag har precis upptäckt det, så nu känner jag mig så sviken, hur tror han att det kommer att vara att komma hem? han har ju knappt en aning vad ansvar är längre, inte över familjen iallafall.

men en sak är säker, mitt stöttande är över, så länge jag inte får något tillbaks.

 Det var en kompis som ställde upp att ta hand om min son som tur var.

Men det är känslomässigt jobbigt att gå på en begravning, allra helst när det ä på en sån ung och fin människa, man börjar verkligen fundera över livet.

Har fastnat för en låt, If I Were A Boy med Beyonce, har extra fastnat för 2 delar i sången...

"When you lose the one you wanted
Cause he’s taken you for granted
And everything you had got destroyed"

  if i were a boy.....

"I’d put myself first
And make the rules as I go
Cause I know that she’d be faithful
Waitin’ for me to come home (to come home)

Det känns lite som man är träffad. 

Fy f-n vad jag längtar till Stockholm för att få höra hur andra mår och hur dom har det, som också är anhöriga, det ska bli ett stort nöje att träffa er och få höra era historier.